Arkiv: Johan Bävman

Skym inte en ljus framtid!

Av Elsebeth Tank
Publicerad i Sydsvenskan 13 augusti 2009 8.57 | Uppdaterad 13 augusti 2009 11.04 

Stadsbibliotekarien i Malmö, Elsebeth Tank, tycker att biblioteken behöver framtidsanpassas och att Sydsvenskans bevakning inte gör det arbetet rättvisa.

Med demokratisering av tillgången till kunskap har gamla auktoriteter fallit. Patienten har blivit expert på sin egen sjukdom och eleven har själv fått ansvar för sin inlärning. Männi­skor kan själva och vill själva.

Motsvarande på biblioteket, auktoriteten har inte samma giltighet som förr. Efterfrågan på den traditionella bibliotekarien som sitter bakom en disk med boksamlingar omkring sig är vikande. Vår tid ropar på andra slags bibliotek och det är det ropet som Stadsbiblioteket lyssnar till i sin nya strategi.

En homogen befolkning har avlösts av kulturell och nationell mångfald. Utbildningsnivån ökar och det gör också kraven på vad välfärdsstaten ska erbjuda. Globaliseringen har gjort världen mindre och ökat efterfrågan på kunskap och kultur, även den som ligger utanför nationalstatens gränser.

Därför växer bibliotekets nyttovärde inte nödvändigtvis proportionellt med antalet böcker. Nog så viktigt är det att biblioteken arbetar regionalt, nationellt och internationellt för att skapa sammanhängande digitala kataloger.

I diskussionen om böcker på biblioteken är det viktigt att tänka på:

att det varje dag utkommer 3 000 titlar i världen.

att den svenska nätbokhandeln AdLibris har ett utbud på 500 miljoner titlar.

att Google hittills har scannat in 7 miljoner titlar.

att världens samlade bibliotekskataloger idag omfattar 1,5 miljarder unika titlar.

Inget bibliotek kan rymma allt detta, utan måste se sig som en del i ett globalt samarbetande biblioteksväsende. Tongivande amerikanska universitetsbibliotek har redan initierat utvecklingen av en digital världsomfattande bibliotekskatalog. Resultatet hittills kan man hitta på www.worldcat.org.

Som ett av de första svenska folkbiblioteken har Stadsbiblioteket i Malmö genom ett samarbete med Kungliga biblioteket i Stockholm ställt sina samlingar till förfogande för världens kataloger.

På Stadsbibliotekets tusentals kvadratmeter kommer det även fortsättningsvis att finnas rika möjligheter att utforska hyllorna och hitta inspiration och överraskningar. Mycket pekar på att särskilt skönlitteraturen – såväl svensk som utländsk – fortsatt kommer att stå stark. Fackböcker kommer att ha sin styrka inom områden som inte åldras så snabbt eller där böckerna är rikt illustrerade och därmed har en fördel framför internet. Det kan till exempel vara böcker om arkitektur, konst, musik, historia och reseskildringar.

Men faktainformation hämtas i allt större utsträckning på nätet. I Danmark är tre av fyra lån från utbildnings- och forskningsbiblioteken digitala och sker hemifrån som nedladdningar. Det handlar inte bara om hela verk, utan om artiklar i tidskrifter och kapitel i böcker. Samma vindar blåser över folkbiblioteken.

För inlärning och bildning har böcker för barn en särskild betydelse, men barnen är också digitala infödingar. De har fått tekniken med modersmjölken och känner inte till ett liv utan mobiltelefoni, mp3 och mms. De behöver stöd för att utveckla sina digitala kunskaper så att de blir både kreativa och kritiska brukare. Det är en av de saker biblioteket ska hjälpa dem med.

Medan böcker för mindre barn fortfarande lockar föredrar de större bits och bytes. Det ser man på användningen av böcker för större barn och ungdomar i det nuvarande barnbiblioteket. De står där, rygg vid rygg, och där blir de stående. Det måste till nya sätt att tänka, därför också en ny strategi.

Även om den rutinerade biblioteksbesökaren värdesätter det klassiska biblioteket är det inte längre tillräckligt om biblioteket både ska behålla sin position och nå befolkningsgrupper som bara i ringa grad upplever att biblioteket har något att erbjuda dem. Det är också en demokratisk angelägenhet och en väsentlig bakgrund till den nya strategin. Den har som överordnat mål att angå fler, bland annat vill vi öka antalet besökare per år från 900 000 till 1,2 miljoner och få fler digitala besök än idag.

I alla länder i Nordeuropa och Nordamerika har folkbibliotekens utlånings- och besökstal visat en nedåtgående kurva under de sista 20–30 åren. Därför har diskussionerna om biblio­tekens framtid och relevans böljat fram och tillbaka. Ofta har diskussioner om gallringar eller inte gallringar av böcker präglats av stor oenighet och kompromisslöshet. Kritiken mot gallringar kommer troligen från en djup kärlek till det tryckta ordet, men säkert också från en rädsla för förflackning och likgiltighet.

Det är Stadsbibliotekets mål att fortsätta utvecklingen av ett modernt bibliotek som rymmer fördjupning och historia, men också ett varierat utbud av innovativa lösningar – gärna utvecklade i samspel med användarna och andra intresserade. Utvecklingsklimatet har betydelse för vad och hur långt vi kan nå.

Vi hoppas och tror på en bred folklig tillit till bibliotekets omdöme och goda avsikter och en generös inställning till att en förändring kan medföra oro och störningar där sådana inte brukar finnas. En helt motsatt hållning än den Sydsvenskans artiklar om bibliotekets gallringar ger uttryck för. Artiklar som omsorgsfullt ignorerar väsentlig bakgrundsinformation och som, på sina ställen, är starkt tendentiösa.

En sådan redogörelse bidrar till att skapa en ogrundad misstro som i slutändan kan lägga biblioteket i tvångströja och bidra till att mängder av föråldrad och oläst litteratur blir stående på hyllorna. Det kommer att skymma sikten för den ljusa framtid biblioteket med sin nya strategi har satt på dagordningen.

Elsebeth Tank, stadsbibliotikarie